Bes\u00f6k<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n En WAF \u00e4r en brandv\u00e4gg som f\u00f6rst\u00e5r webbtrafik. Enligt OWASP:s DevSecOps-riktlinje<\/a> placeras den som reverse proxy, i ett CDN, i en ingress-kontroller eller i en lastbalanserare, och den ser HTTP-beg\u00e4randen och svar. Den vet allts\u00e5 hur trafiken ser ut, men inte vad applikationen g\u00f6r med den.<\/p>\n Skillnaden mot en vanlig n\u00e4tverksbrandv\u00e4gg \u00e4r vilken niv\u00e5 den arbetar p\u00e5. Microsoft Learn beskriver<\/a> att en n\u00e4tverksbrandv\u00e4gg inspekterar lager 3 till 7, medan en WAF arbetar p\u00e5 lager 7 och f\u00f6rst\u00e5r HTTP-semantiken: huvuden, fr\u00e5gestr\u00e4ngar, beg\u00e4randets inneh\u00e5ll och cookies. D\u00e4rf\u00f6r kan den k\u00e4nna igen vanliga attacker som SQL-injektion, cross-site scripting (XSS, d\u00e4r skadligt skript smugglas in i en webbsida) och s\u00f6kv\u00e4gsbl\u00e4ddring (path traversal, d\u00e4r angriparen f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4sa filer utanf\u00f6r den till\u00e5tna katalogen).<\/p>\n Detekteringen bygger i grunden p\u00e5 m\u00f6nster. En WAF j\u00e4mf\u00f6r trafiken mot regelupps\u00e4ttningar med k\u00e4nda attackstr\u00e4ngar och avvikande beteenden. En peer-granskad studie fr\u00e5n 2022<\/a> kallar WAF en black box-teknik: den g\u00f6r en syntaktisk analys av trafiken utan tillg\u00e5ng till applikationens logik. Det \u00e4r b\u00e5de styrkan och svagheten. Styrkan \u00e4r att samma WAF kan skydda en Java-tj\u00e4nst, en .NET-portal och ett \u00e4ldre PHP-system utan att n\u00e5gon r\u00f6r koden. Svagheten \u00e4r att en angripare som formulerar om sin attack kan slinka igenom. Studien r\u00e4knar upp tekniker f\u00f6r att kringg\u00e5 en WAF, bland annat normalisering, HTTP Parameter Pollution, fragmentering, synonymer f\u00f6r SQL-funktioner, kommentarer inne i satser och v\u00e4xling mellan versaler och gemener.<\/p>\n RASP v\u00e4nder p\u00e5 perspektivet. I st\u00e4llet f\u00f6r att granska trafiken utifr\u00e5n byggs skyddet in i applikationens k\u00f6rmilj\u00f6, oftast via en agent (till exempel en Java-agent) eller ett bibliotek f\u00f6r det aktuella spr\u00e5ket. Enligt OWASP<\/a> observerar RASP farliga operationer i sitt sammanhang och kan blockera dem: en SQL-sats vars struktur har \u00e4ndrats av anv\u00e4ndarindata, en fil\u00e5tkomst utanf\u00f6r till\u00e5ten katalog eller en process som startas ov\u00e4ntat.<\/p>\n Studien i ScienceDirect \u00e5terger Gartners definition: RASP \u00e4r en s\u00e4kerhetsteknik som byggs in i eller l\u00e4nkas till en applikation eller dess k\u00f6rmilj\u00f6 och som kan kontrollera exekveringen samt uppt\u00e4cka och f\u00f6rhindra attacker i realtid. Studien beskriver RASP som en white box-teknik. Agenten installeras i applikationsservern och unders\u00f6ker variabeltilldelningar i processstacken, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r tekniken helt beroende av applikationens programmeringsspr\u00e5k.<\/p>\n Det praktiska v\u00e4rdet ligger i precisionen. N\u00e4r RASP ser att en inmatning faktiskt har f\u00f6r\u00e4ndrat en databasfr\u00e5ga beh\u00f6ver den inte gissa utifr\u00e5n ett m\u00f6nster. Den vet att attacken p\u00e5g\u00e5r. D\u00e4rf\u00f6r kan den stoppa attacker som \u00e4r kodade f\u00f6r att lura en WAF, och den ger utvecklarna exakt information om var i koden s\u00e5rbarheten finns. Det g\u00e4ller ocks\u00e5 svagheter som organisationen inte k\u00e4nde till, s\u00e5 RASP blir ett verktyg f\u00f6r b\u00e5de skydd och l\u00e4rande.<\/p>\nKort sagt<\/h2>\n
\n
Inneh\u00e5llsf\u00f6rteckning<\/h2>\n
\n
S\u00e5 fungerar en WAF<\/h2>\n
S\u00e5 fungerar RASP<\/h2>\n
![\"S\u00e5](\"https:\/\/evertrust.se\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/1794564616468_Sa-fungerar-RASP.jpeg\")
<\/p>\nWAF och RASP j\u00e4mf\u00f6rda<\/h2>\n
![\"WAF](\"https:\/\/evertrust.se\/wp-content\/uploads\/2026\/11\/1794564601186_WAF-och-RASP-skyddar-pa-olika-lager.jpeg\")
<\/p>\n![\"Evertrust\"](\"https:\/\/evertrust.se\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/1786093780170_evertrust.jpg\")
<\/p>\n