En person i Österrike begärde tillgång till information av ett personuppgiftsbiträde, som var det juridiska ombudet för dennes tidigare hyresvärd. Han ville få tillgång till sitt hyreskontrakt samt den kommunikation som gjorts. Biträdet gav denne information om hyreskontraktet och kommunikationen, men gav inga kopior. Personen lämnade in ett klagomål till den österrikiska dataskyddsmyndigheten som avslog målet. Han valde att överklaga avslaget till nationell domstol.
Domstolen konstaterar först och främst att det inte finns någon självständig rättighet att få kopior, med hänvisning till tidigare mål från EU-domstolen (CJEU). Vidare konstaterar även domstolen att rätten till tillgång inte får inverka på andras rättigheter enligt GDPR. I detta fall har det åberopats tystnadsplikt för advokat och klient. Rätten till tillgång måste därmed balanseras mot tystnadsplikten för advokat och klient. Domstolen konstaterar att klienten måste kunna lita på att informationen som ges till sin advokat förblir konfidentiell. Det skulle annars underminera rätten till juridiskt ombud. Domstolen beslutar därför att tystnadsplikten mellan advokat och klient väger tyngre än rätten till tillgång av kopior som innehöll personuppgifter om den registrerade.
