FN:s medlemsländer har nyligen godkänt ett banbrytande avtal för att bekämpa cyberbrottslighet, trots att det har mött stark kritik från både människorättsorganisationer och teknikjättar. Avtalet, som har förhandlats fram under mer än tre års tid, ska nu skickas till FN:s generalförsamling för formellt antagande.
Avtalet, som ursprungligen föreslogs av Ryssland 2017, syftar till att stärka det globala samarbetet i kampen mot cyberbrott som barnpornografi och penningtvätt. Det innebär att medlemsländer kan begära elektroniska bevis från andra länder för att utreda brott som kan leda till minst fyra års fängelse.
Trots de potentiella fördelarna har avtalet fått hård kritik från människorättsaktivister och stora teknikföretag, däribland Meta och Microsoft. Kritiker varnar för att avtalet kan missbrukas för att övervaka och förtrycka journalister, aktivister och HBTQI-personer. En representant från Human Rights Watch beskriver avtalet som ett hot mot yttrandefrihet och integritet, med potential att bli ett rättsligt verktyg för förtryck.
Samtidigt anser länder som Ryssland och Iran att avtalet innehåller för många skyddsåtgärder för mänskliga rättigheter, vilket de menar kan försvaga möjligheterna att effektivt bekämpa cyberbrott. För att avtalet ska träda i kraft krävs att minst 40 medlemsländer ratificerar det, och dess framtid är därmed fortfarande osäker.