Kamerabevakning

Rättslig grund för kamerabevakning

Eftersom kamerabevakning är en personuppgiftsbehandling måste det finnas en rättslig grund enligt GDPR. För privata aktörer är det vanligt att använda intresseavvägning, medan myndigheter får hänvisa till myndighetsutövning eller uppgifter av allmänt intresse. För att få tillstånd enligt kamerabevakningslagen krävs dock en intresseavvägning, så oavsett om ni är en myndighet eller en privat aktör måste en sådan göras.

Intresseavvägning vid kamerabevakning

Vid en intresseavvägning ska ni jämföra ert intresse av att kamerabevakningen sker med den enskilda individens intresse av att inte bli övervakad. Först måste ni därför beskriva syftet med kamerabevakningen och varför den behövs. Ett exempel kan vara att förebygga brott, ett annat att förhindra olyckor. Någon incident kanske har inträffat som har gjort att ni upptäckt behovet. Sedan måste ni tänka på det motstående intresset: individernas integritet. Beroende på vilken plats som filmas kan det vara olika känsligt, och det spelar även roll om personer kan förvänta sig att platsen är övervakad. När ni har identifierat ert eget och de övervakade individernas intresse ska ni helt enkelt jämföra dem för att se vilket som väger tyngst. Resonera och dokumentera er motivering. Om ni kommer fram till att ert intresse väger tyngst kan kamerabevakning ske.

Information om kamerabevakningen

De som befinner sig på den bevakade platsen måste informeras om att kamerabevakning sker. Den informationen kan ni ge genom att sätta upp en skylt eller liknande. Skylten ska innehålla den viktigaste informationen, t.ex. vem som bedriver bevakningen, syftena med bevakningen, kontaktuppgifter och information om vilka rättigheter den enskilda har. Det ska också finnas en hänvisning till var det finns mer detaljerad information. Om ni tar upp ljud vid bevakningen behöver det framgå särskilt av informationen.

Andra saker att tänka på

Det finns ett antal saker ni kan göra för att minska integritetsintrånget och riskerna med kamerabevakningen. Till exempel kan ni begränsa det filmade området eller tidpunkten så att bevakningen blir mindre omfattande. Ni bör också överväga om filmen behöver spelas in eller om det räcker med att den visas i realtid. Dessutom ska ni vidta både tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda uppgifterna, t.ex. genom att begränsa vem som har tillgång till dem eller genom kryptering.

Konsekvensbedömning

Om det är sannolikt att kamerabevakningen leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter måste ni göra en konsekvensbedömning avseende dataskydd, en så kallad DPIA. Ett typexempel på personuppgiftsbehandlingar som leder till sådan risk enligt GDPR är systematisk övervakning av en allmän plats i stor omfattning. Även annan systematisk övervakning, omfattande insamling av uppgifter och uppgifter om sårbara registrerade (exempelvis barn) är faktorer som kan leda till hög risk.